Måndag nu då

Igår kväll var jag på en mörk plats i mitt inre. Längesen jag var så långt nere i avgrunden. Tänkte ”Jag kommer aldrig ur denna depression” ‘Men någon sa igår ”bara Du kan ta dig i kragen och göra något åt detta. Och det tar emot att säga men det stämmer faktiskt. Jag kan inte längre förlita mig på att andra ska hålla mig uppe över ytan eller göra saker jag egentligen kan göra själv men är för blind för vad jag faktiskt klarar av och göra dom sakerna. Så från och med Imorgon föds en ny Sandra. En som står på egna ben igen som jag gjorde så bra förr.

Hade ett mycket trevligt och givande samtal med en av mina kusiner.  Längesen vi snackade ordentligt.

Denna dag har varit rätt bra faktiskt. Ganska lite värk för en gångs skull. Varit på ett möte som gick jättebra, kunde inte gå bättre tror jag. Har även befunnit mig i min lägenhet en stund och kört en tvättmaskin för det behöver man ju göra rätt som det är.  Och nu är jag hos föräldrarna och kollar på tv och spelar facebook spel.

Nu sitter jag i lägenheten i centrum och ska försöka sova här inatt. Än så länge har nattångesten inte kommit i kraft. Så jag håller mig lugn och ser på Criminal Minds tills jag blir trött och då går jag och sover. Det är kanske tricket, inte vet jag, får testa i alla fall.


So long suckers