Näl och Helg

Det finns en person som hemskt gärna vill att jag slutar röka. Och klockan två idag har jag varit rökfri i 72 timmar. För 71 timmar sedan knäckte jag ett och ett halvt paket Level Mentol, idag hittade jag ytterligare ett paket i väskan, så larmade personalen som vittnade när jag knäckte det paketet också. Så nu har jag inga cigaretter utan kör med nikotin spray 1mg pepparmint och det fungerar faktiskt jättebra. Sjukt rastlös är jag dock, så jag städar rummet på avdelningen typ hela tiden så när städerskan kommer så går hon direkt för det finns inget att städa i mitt rum. Stackaren får ett rum mindre att städa. När jag inte städar så spelar jag facebook spel eller tar promenader i källaren. Fram och tillbaka med musik i öronen och sjunger sådär falskt som bara jag kan göra.

Igår och i förgår fick jag världens psykbryt och låg bara och grät i tre timmar. Då visste jag inte varför, det kom bara över mig som en våg av splittrade känslor. Idag däremot har jag listat ut varför jag bröt ihop. X mår inte bra, och kommer inte att bli bättre utan det finns bara en utväg. Och jag är något av den karaktären som måste ”fixa” allt, alla runt mig måste må bra innan jag tar hand om mig själv. Men detta kan jag inte fixa, och det gör så ont i mig för jag vill inte att det ska vara så som det är. Men det är som det är och jag måste helt enkelt bara  acceptera det, fast jag inte vill göra det. Men jag har inget val.

Nu har jag varit rökfri i 74 timmar och det går jättebra :D Fick besök av farmor och farfar idag på näl, vi satt i kafeterian och fikade, det var mysigt. Det är trevligt med lite besök då och då. Fast nu så ligger jag i sängen med datorn i knäet och skriver detta inlägg samtidigt som jag knarkar facebook spel hehe. Fan det är sjukt hur beroende man kan bli av dom spelen som finns på facebook. Denna turen till Näl har jag i alla fall med mig datorn, annars har jag ”barnvakt” till mina spel, hur stört är inte det på en skala när man ber någon spela åt en så man får uppdragen gjorda??? Well well, det ska nog lösa sig med det också.

Nu har jag snackat med x en stund.

Efter det blev det en promenad i rullstol med en sköterska som hade tid att köra runt huset för jag orkade inte gå men kände att jag behövde ut i luften en stund så det var snällt att hon tog sig tid för lilla mig den stunden, guld värd sådana sköterskor som tar sig den tiden till sina patienter. Tror inte dom riktigt anar hur mycket en sån liten sak kan betyda för en patient. Bara det här när jag bröt igår och i förgår så kom dom in och bara satt i sängen utan att säga nått. Tystnaden men närvaron gör en hel del. Bara det att man vet att dom faktiskt bryr sig.

Nu är det kvällsfika och efter det ska jag se på en film och sen blir det att sova tidigt idag, helt slut i kroppen känns det som. Saknar min lille Ville som fan, men om några dagar är jag förhoppningsvis hemma.

Peace out !